EN FABRIK BYGGS UPP

Det kan tyckas vara en mycket stor satsning - för att inte säga chansning - som de styrande inom Holmens Bruk gjorde när de startade ett så stor projekt ute i obygden, som Hallsta by då kunde kallas. Men satsningen var säkerligen väl genomtänkt av HB:s projekterare och, som det genom åren visat sig, ett lönande projekt, både för Holmens Bruk och bygden i övrigt.
För att fabriken skulle fungera fordrades en grund av yrkeskunnigt folk och dessa kom till större delen från Holmens Bruk i Norrköping, men även från andra delar av landet, främst Dalarna. Av de som flyttade hit kom c:a en tredjedel från Östergötland och Dalarna. Holmens Bruk betalade en flyttningsersättning på 100 kr till gifta och 30 kr till ogifta arbetare som flyttade från Norrköping till Hallsta.

SÅ BÖRJADE DET

Anläggningsarbetarna som byggde Hallsta pappersbruk, under åren 1913-1915, var de första att bedriva något som kan kallas facklig verksamhet i Hallsta by. Den var dåligt organiserad och i huvudsak inriktad på lönefrågan. De arbetare som 1915 sökte sig till Hallsta för att vid det nya pappersbruket söka sin framtida utkomst var också de som mer systematiskt organiserade det fackliga arbetet. Många var redan organiserade och hade erfarenhet med sig. Flera kom från Holmens Bruk i Norrköping och faktum är att de första mötena hölls i östgötastaden. Det första fackföreningsmötet i Hallsta hölls söndagen den 26 september 1915 och det är också detta datum som kom att räknas som den dag då vår fackförening bildades. Vid denna tidpunkt fanns ännu inte Pappersindustriarbetareförbundet utan vi tillhörde Svenska Grov- och Fabriksarbetareförbundet och vårt avdelningsnummer var 43. Redan från början verkade vår avdelning för att bilda ett särskilt Pappersarbetarförbund.
Från arbetarna i Norrköping fick Hallsta-arbetarna en uppmaning att så fort som möjligt ta initiativ till en kooperativ affär i Hallsta. Matpriset var en viktig fråga och avdelningens första förhandling handlade om matpriserna på bolagets servering. Den blev framgångsrik och matpriset sänktes.
I december 1915 slöts det första kollektivavtalet och timlönen varierade mellan 35 till 43 öre i timmen. Vägare och syraberedare var bäst betalda. Avdelningens första konflikt kom i juni 1917 och den utlösande faktorn var att en tidigare  fri passage nu var stängd av en låst grind. Konflikten kom att kallas ”grind-strejken”. Grinden förblev låst!
1920 bildades till slut Svenska pappersindustriarbetareförbundet, men det dröjde ända tills november 1921 innan avdelningen, efter en omröstning, beslutar sig för att ansluta sig till det nya förbundet.
Avdelningen inregistreras som avd. nr 68 i Pappers. Resten är också historia…

Avdelnings flagga 2005		Avd 68s tredje fana 1949