Löneperioden 09 december
På avdelningsmötet den 5 december beslutade närvarande medlemmar att ge mandat till förhandlingsgruppen att göra upp med företaget om löneperiods ändringen. På förhandlingen den 6 december blev parterna överens om:
- Kollektivanställda på Pappersavtal ändrar löneperioden från bruten till kalendermånad.
- Övergången kommer genomföras tidigast februari eller mars 2020
- Så kallade skulden ska innehålla både fasta och rörliga lönedelar.
Att gå över redan i december kändes otryggt på grund av den korta tiden för övergångens förberedelse. Tyvärr innebär det att decemberlönen inte kommer före Jul.
Löneperioden 19 november
Vi har idag en bruten månads löneperiod. Perioden börjar den 17 och slutar den 16 nästa månad. Företaget har ställt förfrågan om vi kan som resten av Holmen koncernen acceptera en kalendermånads löneperiod. På senaste avdelningsmötet har vi gått igenom skillnaden. Övergången till kalendermånad innebär att vid övergången uppstår en skuld till företaget för en halv månadslön. Den skulden ska betalas tillbaka den löneperiod när vi går i pension eller avslutar anställningen på bruket. Skulden växer inte med åren. Den kan avbetalas tidigare men det är inte fördelaktigt. Nya löneutbetalningsdag blir den 25 i månaden och pengarna kommer alltid före jul. På grund av förändringen får vi en extra semesterdag det första året.
Den 5 december på avdelningsmötet kommer vi fatta beslut i frågan. Hoppas att många medlemmar kommer.
Nya regler om karensdagen – 24 januari
Nya regler kring karensdagen från 1 januari 2019
Vid årsskiftet slopades karensdagen och istället infördes ett nytt system med karensavdrag. Kollektivavtalen har anpassats till den nya lagtexten i sjuklönelagen.
Här har man sammanställt ett fråge- och svarsdokument med exempel på hur det nya avdraget ska tillämpas i våra kollektivavtal.
På vilket sätt skiljer sig de nya reglerna fr o m 1 januari från de som gällde innan?
– Den stora skillnaden är att med de nya reglerna görs enbart karensavdrag för sjukfrånvarotimmar upp till 20 % av veckoarbetstiden. Det innebär t ex att för arbetstagare med ett arbetstidsmått på 40 timmar kan inte karensavdraget bli större än 8 timmar (20 % av 40 timmar), även om arbetstagaren var schemalagd 12 timmar och sjukfrånvarande 12 timmar.
En annan skillnad är i de situationer samma arbetstagare blir sjuk och går hem på arbetsdagen och sedan fortsätter att vara sjuk dagen därpå så blir karensavdraget ändå för 8 timmar (d v s 20 % av 40 timmar). Med reglerna som gäller innan 1 januari skulle enbart de kvarvarande timmarna dagen då arbetstagaren insjuknade varit karens.
Hur räknas sjuklön ut?
– Förenklat så räknas det ut genom att man först gör ett löneavdrag för alla timmar som arbetstagaren är frånvarande. Sen lägger man på sjuklön med 80 % av lön och andra sjuklönegrundande ersättningar, enligt det aktuella kollektivavtalet, för de timmar av sjukfrånvaron som överskrider 20 % av veckoarbetstiden.
Vad innebär 20 % av den genomsnittliga veckoarbetstiden?
– I normalfallet använder man det för arbetstagaren fasta arbetstidsmåttet, t ex 40, 38, 36 timmar. Det handlar inte om hur många timmar arbetstagaren skulle arbetat just den aktuella veckan utan vilket arbetstidsmått denne har.
Vad händer om en arbetstagare som har 38 timmars veckoarbetstid är sjuk 4 timmar och sen tillfrisknar, för att sedan bli sjuk igen tre dagar senare?
– Precis som i reglerna före 1 januari 2019 gäller att om arbetstagaren återinsjuknar inom 5 kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats betraktas det som fortsättning på den föregående. Detta innebär att fortsatt karensavdrag kommer behöva göras upp till 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden, eftersom avdrag endast gjorts för 4 timmar på tisdagen (20 % av 38 timmar är 7,6 timmar).
Hur påverkas regeln att en arbetstagare max får ha 10 karensdagar under en 12-månadersperiod och därefter utgår sjuklön utan karensdagar?
– Regeln finns i Sjuklönelagen även fr o m 1 januari 2019 men med ordalydelsen att en arbetstagare får ha max 10 karensavdrag under en 12-månadersperiod. Observera att alla karensavdrag under samma sjukperiod räknas som ett enda karensavdrag även om de infaller på olika dagar.
Hur hanterar man sjukdomsfall som pågår över årsskiftet?
– Sjukdomsfall som börjar innan den 1 januari 2019 går på gamla reglerna med karensdag.
Val av ATK – 10 januari
Snart är det dags att göra ATK-valet. Som vanligt görs valet i HR-plus där man kan välja mellan:
- Betald ledig tid
- Pensionspremie
- Kontant
Man kan så klart även kombinera de tre alternativen. Vad händer om man väljer pensionspremien?
Ju, då stimulerar arbetsgivaren detta val med extra insättning:
- Du som vid den avsättningspunkten den 1 januari inte har fyllt 25 år får ytterligare 28 % av den för pensionspremie avsatta beloppet.
- Du som vid den avsättningspunkten den 1 januari har fyllt 25 år och inte har en inrapporterad pensionsmedförande lön som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp
(461250 kr) får ytterligare 33 % av den för pensionspremie avsatta beloppet. - Du som vid den avsättningspunkten den 1 januari har fyllt 25 år och har en inrapporterad pensionsmedförande lön till Fora som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp får ytterligare 58 % av den för pensionspremie avsatta beloppet.
Räkneexempel ATK-val pension
Intjänat belopp till tidkonto = 10000 kr
| Ålder | Årsinkomst* | Procent | Belopp till pension |
| Yngre än 25 år | 28 | 10000 kr + 28% = 12800 kr | |
| 25 år eller äldre | <= 468 750 kr | 33 | 10000 kr + 33% = 13300 kr |
| 25 år eller äldre | > 468 750 kr | 58 | 10000 kr + 58% = 15800 kr |
*Årsinkomst = Pensionsgrundande inkomst 2018
468 750 kr = 7,5 inkomstbasbelopp
Inkomstbasbelopp 2018 = 62 500 kr
Ny medlemsförmån – tre timmars kostnadsfri juridisk rådgivning – 04 april
Öppna pdf-filen genom att klicka här